Om QuickSquad
Tränaren bakom appen
Jag heter Markus och är ungdomstränare och före detta bandyspelare på elitnivå. Jag byggde QuickSquad för att jag behövde det själv—och jag misstänker att du kanske också gör det.
Jag tränar cirka 120 barn i tre sporter: fotboll, innebandy och bandy. Har du någonsin stått på en plan med 25 barn med vitt skilda kunskapsnivåer och försökt dela in dem i rättvisa lag medan hälften tappar fokus och börjar sparka bollar på varandra—då vet du exakt varför den här appen finns.
30+ år på isen
Jag började spela bandy när jag var sex år. Min pappa introducerade mig för sporten—han kommer från Uppsala, där bandykulturen är stark. Det som började som en barndomsaktivitet blev en 32-årig resa som tog mig till Allsvenskan, Sveriges näst högsta division, där jag spelade i ungefär 15 år.
Jag spelade tills jag var 38, då vårt andra barn kom och prioriteringarna förändrades. Men de tre decennierna lärde mig något som formar hur jag tränar idag.
De tränare jag minns är inte de som vann flest matcher. Det är de som såg varje spelare i truppen—inte bara de ordinarie. De pratade med de unga spelarna som kämpade för en plats, hjälpte dem förstå vad som krävdes för att konkurrera och skapade en miljö där utveckling kändes trygg. De brydde sig om det mentala, inte bara resultattavlan.
Jag minns också den andra typen. De som bara pratade med förstalagsspelarna, förmodligen för att det var obekvämt att möta de som inte fick speltid. De tränarna vann också matcher. Men de byggde inte spelare—eller människor.
Från idrottare till tränare
Som de flesta ungdomstränare i Sverige började jag med detta på grund av mina barn. Svensk ungdomsidrott bygger nästan helt på ideella föräldratränare, så när mina barn var gamla nog att börja var jag med från start—hjälpte till att starta grupperna, ledde passen och lärde mig under resans gång.
Innebandy kom först eftersom det startar redan vid fem års ålder. Sedan fotboll. Bandy kom faktiskt sist, trots att det är min sport. Efter 30+ år behövde jag en paus. Men jag kunde inte hålla mig borta länge.
Idag tränar jag barn födda 2013 och 2015. Genom åren har cirka 120 barn passerat genom mina lag i de tre sporterna. Och även om de tekniska färdigheterna skiljer sig mellan sporterna, är min approach densamma.
Min tränarfilosofi
"Så många som möjligt, så länge som möjligt."
Denna princip vägleder svensk ungdomsidrott, och jag tror på den djupt. Tålamod är viktigt. Den som är bäst vid nio behöver inte vara bäst vid tolv eller femton. Utveckling är inte linjär, och tidig selektion förstör potential.
Jag tror inte på fotbollsakademier för tioåringar. Jag tror på glädje, inkludering och rätten att tävla utan att tävlandet blir det enda som betyder något. Barn ska lära sig vinna och förlora—båda är en del av idrotten. Men att vinna ska inte vara viktigt. Man toppar inte laget när man tränar tioåringar.
Det jag hoppas att mina spelare tar med sig—oavsett om de fortsätter med idrott eller inte—är glädjen i att röra på sig och ta hand om sin kropp. Och de saker som är användbara överallt: ansvar, samarbete, att jobba mot mål, att komma i tid för att visa hänsyn mot andra.
Under uppväxten spelade jag allt—fotboll, ishockey, pingis, tennis, volleyboll—innan jag fokuserade på bandy vid sexton. Jag är en stark förespråkare för att unga idrottare ska hålla på med flera sporter. Det bygger mångsidiga färdigheter och perspektiv som man kan ta med sig mellan olika idrotter. Jag upptäckte att lagsport var min grej: kamratskapen, omklädningsrummet, att kämpa för något tillsammans. Lagkamrater blev vänner för livet.
Varför jag byggde QuickSquad
Så här ser verkligheten ut som ungdomstränare:
Du dyker upp på träningen med 25-30 barn. Några kom för att tävla. Några är där för att föräldrarna behövde få ut dem ur huset. Kunskapsnivån sträcker sig från "aldrig rört en boll" till "skulle kunna spela två åldersgrupper upp." Och du har 60 minuter på dig att få det att fungera för alla.
Den största utmaningen? Att skapa förutsättningar där varje barn utmanas på sin nivå—och har roligt.
Frustration uppstår på alla nivåer när träningen inte levererar. Nybörjarna känner sig vilsna. De duktigare barnen blir uttråkade. Och mellangruppen driver iväg.
Att dela in barn i balanserade grupper manuellt—samtidigt som man kollar vilka som faktiskt dök upp—äter värdefull träningstid. Barnen tappar fokus medan de väntar. Och du fastnar i administration när du borde coacha.
Det var här QuickSquad föddes.
Jag behövde en app där jag kunde planera pass och—viktigt—dela in grupper snabbt baserat på kunskapsnivå, utan att det blir samma spelare tillsammans varje gång. Något jag kunde justera på plats när närvaron ändras. Mindre tid för organisering, mer tid för träning. Mer tid att faktiskt se och hjälpa varje enskild spelare utvecklas.
Visionen
QuickSquad ska bli ett komplett verktyg för tränare och ledare—inte bara för träningsplanering, utan för att följa spelarutveckling med individuella träningsplaner och statistik.
Det här handlar inte om klubbadministration. Det är inte för att fakturera medlemsavgifter eller hantera pappersarbete. Det handlar om den sportsliga aktiviteten: planera, genomföra och utveckla spelare.
Strukturerad träning för bättre spelare.
